Inkvarterandet av någon som som ansökt om asyl eller beviljats tillfälligt skydd ger samtidigt en möjlighet att lära känna nya människor, befrämja integration och delta i medborgarverksamhet.
Inga särskilda krav ställs. Man kan inkvartera om man har tillräckligt med plats i sitt hem och en ambition att möjliggöra en inkvartering som är jämlik, rättvis och trygg. Den som inkvarterar måste inte vara expert på asylfrågor eller en erfaren volontär. Det finns förstås också andra frivilliguppdrag inom nätverket om man inte kan eller vill inkvartera.
Innan du fattar beslut om att erbjuda inkvartering
Det lönar sig att överväga inkvarterandet noggrant. Tar man del av Heminkvarteringshandboken får man samtidigt en heltäckande bild av allt man bör beakta och sedan också komma överens om med den som ska inkvarteras.
Vi rekommenderar att den som överväger att inkvartera deltar i vår utbildning. Om du inte hittar en utbildning vars tidpunkt passar dig kan du kontakta stödföreningen så kan vi eventuellt ordna en extra utbildning i enlighet med dina önskemål.
Fundera på hur lång den inkvartering du erbjuder kommer att vara. Målsättningen inom nätverket har varit att befrämja långvariga inkvarteringar (till exempel för hela den tid som en asylprocess varar).
Fundera på dina egna motiv och på hur mycket tid och resurser du kan erbjuda.
Jämlikhet
I enlighet med nätverkets principer eftersträvar man ett förhållande mellan inkvarterare och inkvarterad som baserar sig på jämlikhet – det är alltså inte den ena som hjälper och den andra som blir hjälpt.
Den som inkvarterar har naturligtvis rätt att slå fast reglerna som gäller i det egna hemmet. Inkvarteraren står därför på sätt och vis i ett maktförhållande till den inkvarterade, som nyligen flyttat till landet för att söka asyl eller skydd och som befinner sig mitt i processen. En sådan person känner inte ännu till det finländska samhället.
Allt detta är viktigt att begrunda i förväg och samtidigt fundera över hur man kunde få förhållandet att bli möjligast jämlikt. Det är bra om man från början kan etablera en öppen dialog om den gemensamma vardagen.
Rätten till privatliv och hur man delger varandra information
Alla som delar hushåll i samband med en heminkvartering bevarar rätten till privatliv. Det lönar sig att i förväg fundera över hur man av hemmet kan åstadkomma en helhet som möjliggör både gemensam vardag och tillgång till privat utrymme för alla parter.
Det är inte tillåtet att sprida information eller bilder av den andra parten utan samtycke.
Inkvarteraren är inte skyldig att fungera som stödperson i den inkvarterades vardag. Vissa inkvarterare har fungerat som stöd i asylprocessen eller hjälpt till med att hitta arbets- eller studieplats men var och en fattar sitt eget beslut gällande detta.
Inte heller är den inkvarterade skyldig att berätta om sina privata angelägenheter för inkvarteraren, till exempel om asylprocessen.
Trygghet och säkerhet
Inom Heminkvarteringsnätverket har man funderat mycket kring trygghet och säkerhet.
De som ansöker om asyl eller tillfälligt skydd har blivit tvungna att fly från sina hemländer och de kan ha upplevt traumatiska händelser. Därför är det speciellt viktigt att de kan känna sig trygga i heminkvarteringen.
I samarbete med Eila Nikulainen, sakkunnig i arbete för att förhindra våld, har stödföreningen gjort instruktioner vars syfte är att förebygga sexuellt utnyttjande, våld och trakasserier samband med heminkvarteringar. Instruktionerna finns här (på finska).