Hur kommer jag igång?
Det lönar sig att först ta del av den sida som är riktad till inkvarteraren och Heminkvarteringshandboken (PDF) samt de frågor och svar som vi samlat här. Ta kontakt om det ännu är något du funderar över.
Hur länge måste den som erbjuder heminkvartering förbinda sig vid att inkvartera?
Utgångsläget är att heminkvarteringen är långvarig, men det finns ibland också behov av kortare inkvarteringar.
Om man funderar på att erbjuda inkvartering lönar det sig att samtidigt överväga för hur lång tid man kan inkvartera.
De lönar sig att komma överens om inkvarteringens längd samtidigt som man kommer överens om andra praktiska detaljer kring inkvarteringen.
Båda parter kan välja att avsluta inkvarteringen när som helst.
Vad är inkvarteraren skyldig att erbjuda?
Inkvarteraren förbinder sig vid att erbjuda ett tryggt hem åt den som ansökt om asyl eller tillfälligt skydd – ingenting annat. Inkvarteraren är inte skyldig att stöda den inkvarterade ekonomiskt.
Den som ansöker om asyl eller tillfälligt skydd beviljas mottagningspenning som ska räcka till både livsmedel och dagligvaror.
Inkvarteraren står för de utgifter som kommer sig av själva boendet.
I vissa fall kan man, förrän inkvarteringen inleds, komma överens om att den inkvarterade betalar en del av till exempel el – och vattenräkningarna.
Vem betalar den inkvarterades mat?
Inkvarteraren har inte underhållsskyldighet i förhållande till den inkvarterade. Den inkvarterade står själv för de livsmedel och dagligvaror hen behöver.
I samband med att man ingår ett inkvarteringsavtal kan man komma överens om hur man gör matinköp och om andra utgifter.
Det går också att komma överens om om matinköpen, betalningen och matlagningen på annat sätt.
Får inkvarteraren ekonomiskt stöd för inkvarterandet?
Inkvarteraren får inget ekonomiskt stöd för att erbjuda inkvartering. Verksamheten är frivillig och innefattar inte utbyte av pengar eller tjänster.
Vilka är de inkvarterade?
Till heminkvartering söker sig människor som ansökt om asyl eller tillfälligt skydd. De har olika bakgrund, ålder och kommer från olika länder.
Vissa talar många olika språk, andra enbart sitt modersmål.
Minderåriga som anlänt till Finland utan vårdnadshavare kan inte söka sig till heminkvartering, eftersom myndigheterna ordnar mottagningen för dessa personer på annat sätt.
Enligt vår erfarenhet har människor med väldigt olika bakgrund sist och slutligen mer gemensamt än sådant som skiljer dem åt.
Inkvarteraren bör vara medveten om de svåra omständigheter som asylsökande eller personer som söker tillfälligt skydd ofta kommer från. Vissa har flytt ett övergripande hot om krig, tortyr eller förföljelse, andra kanske flyr en akut krigssituation.
Att bli tvungen att lämna sitt hem av vilken orsak som helst är tungt, och resan till Finland har för många varit lång och svår.
Att erbjuda tillräckligt stöd, eget utrymme och en lugn miljö är viktigt. Inkvarteraren och den inkvarterade kommer överens om huruvida inkvarteraren fungerar som stödperson i vardagen eller inte.
Om den som ansöker om asyl eller tillfälligt skydd behöver psykosocialt stöd av en professionell, ha hen rätt att få det via sin förläggning.
Vem ansvarar för att heminkvarteringen blir lyckad?
Inkvarteraren och den inkvarterade kommer överens om inkvarteringen och båda parter bör överväga helheten noggrant.
Heminkvarteringsnätverket rekommenderar att man kommer överens om både inkvarteringens principer och om de praktiska detaljerna i förväg.
Stödföreningen har konstruerat en avtalsmodell som man kan använda. Båda parter kan underteckna avtalet om de så vill. Man kan vid behov också se över och göra ändringar i avtalet under inkvarteringens gång.
Det är inkvarteraren och den inkvarterade som ingår avtalet, stödföreningen är inte avtalspart. Inkvarteraren och den inkvarterade ansvarar tillsammans för att den gemensamma vardagen förlöper smidigt.
Hurdant måste hemmet vara för att man ska kunna ordna heminkvartering? Behöver de/n inkvarterade eget rum?
Den inkvarterade måste ha tillräckligt med privat utrymme, vilket oftast betyder åtminstone eget rum. Om man inkvarterar en hel familj kan det behövas mer utrymme.
Det lönar sig att fundera över under vilka omständigheter du själv skulle orka bo en längre tid och hur mycket eget utrymme du behöver. Heminkvarteringen måste också fungera som året runt- boende.
Det är önskvärt att den som vill bli inkvarterad bekantar sig med utrymmena innan själva inkvarteringen inleds. När man kommer överens om reglerna kan man också slå fast vilka utrymmen i hemmet som är gemensamma och vilka som är privata.
Om du funderar på om utrymmet räcker till kan du kontakta de lokala aktiva inom Heminkvarteringsnätverket eller en av stödföreningens anställda. Med dem kan du diskutera utrymmena och annat praktiskt som hänger ihop med inkvarteringen.
Hur hanterar man eventuella så kallade kulturskillnader?
Skillnaderna mellan olika kulturella sammanhang, samfund och sedvänjor kan vara stora. En person som representerar en annan kultur är ändå framförallt en individ som du kan ha mycket gemensamt med.
Gemensamma hobbyer och intressen, eller till exempel matlagning och lek med barnen kan föra samman människor som har olika bakgrund. Olikheter och utmaningar kan förekomma men med hjälp av humor och flexibilitet tar man sig vidare tillsammans.
Säkerhet och rätten till privatliv
Heminkvarteringen ska fungera i enlighet med riktlinjerna för safer space, det vill säga vara ett tryggt rum där var och en får vara sig själv.
Inom Heminkvarteringsnätverket eftersträvar vi jämlikhet vilket innebär att vi inte delar in människor i dem som hjälper och dem som tar emot hjälp.
Det är ändå viktigt att vara medveten om att inkvarteraren befinner sig i en maktposition i förhållande till den inkvarterade.
De som ansöker om asyl eller tillfälligt skydd kommer ofta från utmanande omständigheter. Rätten till privatliv och till ett eget, tryggt utrymme är därför speciellt viktigt.
De frågor som relaterar till riktilinjerna för safer space är viktiga att begrunda redan i det skede när man överväger att erbjuda inkvartering och reflekterar kring de egna motiven, eller när man överväger heminkvartering som ett boendealternativ man själv kunde vara intresserad av.
Det skulle vara viktigt att från början etablera en kontakt som baserar sig på ömsesidigt förtroende och respekt.
Under inkvarteringens gång kan det uppstå utmaningar är det är därför viktigt att båda parter känner till sina rättigheter samt att det finns utomstående stöd att få. Heminkvarteringsnätverket och stödföreningen hjälper vid behov.
Heminkvarteringsnätverket betonar trygghetens och säkerhetens betydelse för båda parter. I samarbete med en sakkunnig i arbete för att förhindra våld, har stödföreningen gjort instruktioner vars syfte är att förebygga sexuellt utnyttjande, våld och trakasserier. Instruktionerna har översatts till ett flertal språk och finns här.
Kan jag inkvartera en minderårig ensamkommande?
Via Heminkvarteringsnätverket organiseras inte inkvartering för de minderåriga som ansöker om asyl eller tillfälligt skydd och som kommit till Finland utan vårdnadshavare. Inkvarteringen av ensamkommande ställer särskilda krav som hänger ihop med de allmänna villkoren för barnskydd. Via Heminkvarteringsnätverket kan man dock inkvartera en minderårig och dess vårdnadshavare.
Vad händer om inkvarteraren och den inkvarterade inte har ett gemensamt språk?
Det kan vara en utmaning om ett gemensamt språk saknas. Via Heminkvarteringsnätverket har det trots allt ordnats många lyckade inkvarteringar också i fall där parterna inte talat samma språk.
I början, när man kommer överens om det praktiska, kan det behövas tolk. Man kan kontakta stödföreningens anställda, om det i något skede av inkvarteringen behövs tolkhjälp.
Också bland de lokala aktiva inom nätverket kan det finnas språkkunniga personer som kan hjälpa till.
Vem bör jag informera om jag börjar inkvartera någon?
Varje person som ansöker om asyl eller tillfälligt skydd måste vara registrerad vid en förläggning, eftersom det är förläggningen som ansvarar för att trygga personens rättigheter och som garanterar tillgången till mottagningstjänsterna.
Den som väljer att bo i heminkvartering måste själv anmäla sin adress till förläggningen.
Inkvarteraren måste berätta om de(n) inflyttade för hyresvärden eller disponenten, till exempel om vattenavgiften bestäms av antalet boende.
Kan man be om hyra eller till exempel städhjälp som kompensation för inkvarteringen?
Heminkvarteringsnätverket befrämjar inkvarteringar som inte innebär utbyte av pengar eller tjänster, och förmedlar inte heller hyresbostäder. Den inkvarterade är inte hyresgäst eller hemhjälp.
Att inkvartera är frivilligt och man kan inte förvänta sig kompensation i form av pengar eller särskild arbetsinsats.
Inkvarteraren och den inkvarterade kommer tillsammans överens om hur hushållsarbetet fördelas. Det lönar sig att överenskomma om det här genast när inkvarteringen inleds.
Vad händer om det uppstår problem eller om min livssituation förändras under inkvarteringens gång?
Båda parterna har rätt att avsluta inkvarteringen närsomhelst. Det är viktigt att meddela den andra parten om det här så fort som möjligt.
Om det uppstår problem, rekommenderar vi lågtröskelkontakt med de anställda inom stödföreningen.
Går den som ansöker om asyl eller tillfälligt skydd och bor i ett privat hem miste om någon form av förmåner eller tjänster som förläggningen erbjuder?
Den som i Finland ansöker om asyl eller tillfälligt skydd har rätt till alla mottagningstjänster (till exempel social- och hälsovårdstjänster och mottagningspenning) oavsett om hen bor på själva förläggningen, i heminkvartering eller i någon annan form av privat inkvartering.
Den sökande måste själv meddela var hen bor till förläggningen och också i praktiken vara bosatt på den adressen.
Boendeformen påverkar inte det uppehållstillstånd man får på basis av tillfälligt skydd, och inte heller asylprocessens längd eller dess slutresultat.
Eftersom förläggningen kan vara på en annan ort kan den inkvarterade inte nödvändigtvis delta i den arbets- och studieverksamhet som förläggningen ordnar.
Finns det frågor kring hälsa som inkvarteraren bör ta i beaktande?
Vi rekommenderar att inkvarteraren och alla som bor i samma hushåll kontrollerar sitt vaccinationsskydd.
Finns det något annat man bör beakta när man överväger att erbjuda inkvartering?
Om det i inkvarterarens hem redan bor andra människor är det viktigt att beslutet om att heminkvartera någon utomstående fattats gemensamt.
Om man har stora utmaningar i sitt eget liv eller om det finns problem som är relaterade till hemmet, rekommenderas inte att man erbjuder heminkvartering.
Innan man erbjuder inkvartering lönar det sig att noggrant överväga sina egna motiv och förväntningar.
Heminkvarteringen kan ge upphov till kostnader för inkvarteraren, och det lönar sig att ta sig en noggrann funderare över hur dessa eventuellt kan komma att påverka ens ekonomi.
Om erbjudande av heminkvartering inte känns som ett bra alternativ kan man också överväga att delta som frivillig inom Heminkvarteringsnätverket, för att befrämja heminkvartering på andra sätt.
Påverkas inkvarterarens FPA-bidrag av inkvarterandet?
Enligt FPA kan ett hushåll som får allmänt bostadsbidrag tillfälligt inkvartera asylsökande eller ukrainare som sökt tillfälligt skydd utan att det inverkar på bostadsbidraget, förutsatt att inkvarteringen inte är längre än sex månader.
Jag kan inte erbjuda boende/inkvartering men jag skulle vilja hjälpa. Vad kan jag göra?
Heminkvarteringsnätverket koordinerar och stöder heminkvartering. Du kan delta i verksamheten på många olika sätt, inte enbart som inkvarterare. Du kan få mer information av de olika frivilliguppdragen av nätverkets aktiva och av stödföreningens anställda.